Kategori 'visningar'

marc jacobs a/w09

(Eftersom Cathy publicerat FYRA poster som handlar om Marc Jacobs-visningen är bloggkvoten redan fylld. Det finns egentligen inget utrymme kvar för mig att skriva något om den här röran.. men)

Att göra uppror mot recessionen genom att visa neonfärger är  bara bevis på en oförmåga till något som går djupare än ett skrap på ytan. ”What, is it going to help the economy if I do an all-black collection?”, undrade Marc efter visingen. Du menar till skillnad från om du gör en illgrön? INGET ALLS. Går det ens att finna en ytligare avvikelse än färg? Nej. Retro mania är vad som är deprimerande!

Att däremot ge varje modell en helt egen sminkning och en helt egen frisyr är ett bra tillvägagångssätt om man vill visa att man ignorerat ekonomin. Och Vanity Fairs Elisabeth Saltzman Walker har den bästa poängen (varför är det ofta så att journalisterna måste hitta konceptens styrka åt designerna?), att nu om någonsin har poängen med att uppfattas auktoritär eller professionell, eller vacker för den delen, tappat sin betydelse. DET är vad det handlar om.

Marc är typ bäst när han inte har några visioner. Höst 2008 hade han inga inspirationkällor, ”bara ritade lite vackra skisser”. Och kolla hur bra den är. Samma sak med årets vårkollektion, han hade väl sina visioner men hela poängen med den är att den innebär tusen möjligheter men ingen som är ”rätt”, och just därför är den bra.

Bilder: WWD