Hej då fashion
Hej fashion,
Jag har ansträngt mig. Jag har grävt och vänt och vridit, jag har greppat efter halmstrån. Jag har stått upp för dig: it ain’t so!! Mode är visst viktigt, mode är konst, mode är kul. Visste!
Jag fanns för dig, men du vill mig inte väl, i din aktuella form är du en parasit som bara vill ha men inte kan ge något av betydelse. Jag känner mig inte bedragen, men jag ger upp. Man kan streta bara så länge, till den punkt när allt som återstår är att lugnt och sansat ta sitt pick och pack och lämna, acceptera att de få små pärlorna gått förlorade i ett aggressivt kaos. Till och med för mig, som är så stor och stark och kan se rakt igenom stormen, är det övermäktigt att vända på proportionerna.
Jag tror den sista luften gått ur nu, det ni har bevittnat den här våren är inte något återupplivande. Man är så lättlurad, men nu borde det stå klart, helt uppenbart, att det var de sista dödsrosslingarna. Återstår bara Frankenstein.
Tills vidare.