CONSPICERE

Terry Richardson

Historierna om Terry Richardson bevisar samma sak som modellerna som är för smala för sitt och andras bästa. Och det är att för att jobba med mode internationellt, kanske i första hand på magasinen, så måste man göra sig av med sin ryggrad och förmå sig till att upphöra att betrakta 16-åriga tjejer med höga käkben och putmun som människor, och istället odla myten om dem som utomjordiska väsen/insekter utan personlighet eller egen vilja.

Kommentarsfälten hos både Jezebel och Rodeo undrar: hur naiva är ni för vilka detta kommer som en nyhet? Jag undrar: hur naiva är ni som tycker att det naiva ligger i att inte fatta att Terry Richardson är ett freak?

Man kan typ inte kräva att konsumenten ska göra koppling till snuskgubbe ens om de ser bilderna på när han runkar på modellerna och gör tummen upp, för han är sanktionerad av Vogue. Det är så Knutby, fast mycket dyrare. Och det betyder att bild ses som inte mer än bild och bild är konst, i verkligheten vill han säkert inte ens ha sex med dem, men han gör det för provokationen.

Man kan däremot anta att de som faktiskt är uppdragsgivare till bilderna som tas mellan runkpauserna gör den kopplingen, de känner Terry och Terry pratar gärna om sina preferenser. Betyder det att vi kan göra slut på den här diskussionen genom att säga: det är redaktörernas ansvar? Eller betyder det inget mer än att redaktörerna är människor som valt bort sin moral till förmån för en jävla massa makt?

Jag går på den andra linjen. Vilket betyder att vi inte kan lita på branschen (i vilken magasinen ingår), inte när det kommer till pervon, och inte när det kommer till BMI. Ni som inte är förvånade kan rikta om era laserstrålar från dem som är det och så kan vi alla, oavsett tidigare insikt, tillåta oss att reagera jävligt starkt på de motbjudande historierna om såväl självsvält och hjärtinfarkter som maktmissbruk och övergrepp.