Jag, mormor och min syster brukar gå på stan, äta lunch och gå på bio ganska regelbundet. Jag och Erika får en liten shoppingbudget, en summa som är exakt densamma år efter år, utan hänsyn till inflation och helt oberoende av finanskris och jag tror att vi alla tre finner en trygghet i det. Sist Beyond Retro-frossade vi, jag fyllde min kvot med en paljettklänning och en byxdräkt i sammet.
”Åh, vi skulle ju passat på att leta upp en liten glittrig jacka som du kunde ha till sammetsdräkten”, sa mormor. Jag tror hon läser modebloggar.
Jag hade i alla fall på mig den igår kväll när Blondinbella firade födelsedag. Igår kväll som även var kvällen innan min tenta. Jag har en tendens att glömma bort vad min huvudsysselsättning är. Det blir inte lättare av att Emilie erbjöd sig att ha med en goodiebag till mig på tentan.
Eventifiering. ”Vad konstigt att stå i en butik och inte dricka öl”.
Bilderna har Hanna tagit i min stökiga lägenhet.
Jag har varit borta rätt länge nu (en vecka). Det var veckorevyns blog awards, och så har jag varit på bio. Brideshead (som förstås var snygg och vacker men tyvärr storymässigt bristfällig och lite oengagerande) och Låt den rätte komma in (imponerad, rekommenderas, premiär imorgon).
Och jag var i J Lindeberg-butiken i förrgår för att handla kostym till Linus. Lalle sprang omkring och erbjöd ”ramlösa, espresso… vin?”. Halva King-redaktionen var där också, fotografen tackade ja till en öl. ”Vad konstigt att stå i en butik och dricka öl”, sa han. Jag tror inte någon med säkerhet kan säga om det var ett medvetet försök att framställa sig själv som exotisk.
”Vad konstigt att stå i en butik och inte dricka öl”, tänkte jag.
”Vad konstigt att dricka öl och inte stå i en butik”, sa Linus senare på kvällen.
Förra veckans Medierna i P1 diskuterade skillnaden mellan amerikansk och svensk valtidsjournalistik. Där vi är vana vid att det finns (mer eller mindre ambitiöst efterföljda) krav på balanserad objektivitet är amerikansk media, om än inte alltid öppet, ställningstagande. Älskade därför att med det, och två feta kompendier medieteori, fräscht i skallen öppna novembernumret av Vanity Fair och finna följande insändare från en upprörd Molly Ciardi, Connecticut:
”Michelle Obama’s making tha International Best-Dressed List is another example of Vanity Fair’s liberal bias. Her ‘look’ is a copy of Jackie O’s. Cindy McCain, on the other has, has been an elegant and stylish lady for years, yet was completely overlooked by the panel that chose those listed.”
Bäst klädda-listan är politik! Och politiskt är bästa sättet att klä sig? På JCDC-vinsingen i Paris här om veckan bemöttes den här utgången i alla fall av spontant jubel:
Jag håller på att skriva om en grej som är möjlig i modet men inte i verkligheten. Det här är en annan sån sak: man simmar inte i couture. Vad är grejen med undervattensjobb förresten? Tycker man att man är innovativ om man år 2008 kläcker en ”hörrni, jag tänker skirt och flygande… fast blött!”. Fast det är väl som vanligt jag som har för lätt för att bli uttråkad. Det var däremot lite kul att döpa ett rätt jeans-och-t-shirtigt jobb till Badkläder bara för att det plåtades i en pool. Vilka var det som gjorde det i våras?
Foto: Alix Malka för Japanska Numero.
Jag tipsar om mina höstfavoriter på Modette.se, läs det här.
Och sen vet jag inte om jag har talat om att ni kan läsa inspirationstexter om skotrender som jag skrivit för Dinsko månatligen sedan i våras. Här är de två senaste: Raw Edition, Sweet Edition. Och nu i dagarna kommer en ny.
Lårhögt fick just en helt ny betydelse (skrevhögt) i mina helt nya stövlar. Men vad vad skulle jag göra då? Heels have reached their zenith, det här är den enda vägen att gå. Och javisst, budgetversionen finns att köpa i Pigalle (hyllan längst in till vänster. Nej, längre ner, bredvid den gigantiska analpluggen).
Musse Pigg, Natalie Portman, Barack Obama, Bruno och hår-klänningar till live-set av Man Like Me (och på efterfesten visades kollektionen igen, fast av animerade lego-gubbar). Allt var som vanligt i JCDC-land men att gå direkt från Castelbajac till finstämda och harmoniska Junko Shimada var förstås märkligt. Den sistnämndes paljetthattar i form av räkor (Isabella Blow – givet tema för nästa års kräftskiva!) hjälpte i och för sig till att göra övergången lite mjukare
Agnes visar bilder från CdG för H&M-kollektionen och jag som just kommit hem från Paris utan varken oslagbar hårig kappa i flera lager eller kjol med volangkantade läppformade hål blir glad av att få se flera bra kjolar men framför allt en så fin bild på kappan (eller ja, det kanske är en klänning. Men jag, och AB, tänker kappa).
Ett par visningar, ett par middagar, ett par hundra mils promenad och ett par nya stövlar senare. Stört bra och stört inspirerande, men som vanligt alldeles för kort, helg i Paris. Hann i alla fall stämma träff med Mimo på en fest, Craig på en visning och Agnes i Marc Jacobs-butiken. Även om Agnes överlämnade en hel liten kasse med post till mig som skickats till hennes hotell blev min fashion week-närvaro högst sporadisk, men det lilla som blev av var å andra sidan smått fantastiskt. Och kvalitetstid med Linus och Camilla var ändå det som stod högst på prioriteringslistan.
Jag tar med mig Camilla Annerfeldt och Linus Hallsénius och åker till Paris tidigt imorgon. En konstvetare, en fotograf och en modebloggare. Dream team!