”Det är väldigt konstigt att mode är den enda konstformen som titt som tätt kritiseras för att behandla obekväma frågor”, sa Lisa Milberg under modeterapisamtalet i aprilnumret av Rodeo, apropå Gallianos tortyrflirt i senaste herrvisningen.
Oavsett om man vill klassa mode som konst eller inte så finns det en tendens till att misstolka modets reflektioner kring politiska och kulturella frågor. Det är relevant att kritisera modets oförmåga till kontinuitet och tendens att förvandla politiska budskap till trendvaror, men bortsett från Nathalie Khans artikel i Fashion Cultures och diskussionen som förts kring det här inlägget har jag sällan stött på den argumentationen. Istället grundar sig all kritik på en ovilja att se (inte sällan övertydliga) normöverskridande budskap på catwalken.
Alexander McQueen är det naturliga exemplet. Highland Rape-kollektion (a/w 1995, väl?) bestod av blodiga modeller iklädda militärjackor och skotskrutor uppblandade med brutalt söndertrasade spetsklänningar och exponerande upprivna kjolar. För McQueen handlade det, som titeln antyder, om en skotskpatriotisk uppgörelse. I pressen beskrevs den som stötande aggressiv och misogyn i förhållande till modellernas nakenhet och inkluderandet av ordet ‘rape’ i titeln.
Det är väl diskuterbart huruvida McQueens reflektioner kring den brittiska historien var särskilt lyckade, men det är bara för att det skedde på en catwalk och inte i ett konstgalleri som det är möjligt att anklaga honom för misogyni.
Nu underlättar visserligen inte McQueen för sig själv genom uttalanden som ”Critics who labelled me misogynist got it all wrong, they didn’t even realise most of the models were lesbian”, och jag kan känna att det är lite där problemet ligger. Man får nästan räkna med att bli missförstådd när man själv inte ens verkar vara mer än ytligt medveten om vad man hade för tanke bakom.
emilie
Posted on 13th maj, 2008
McQueens försvar tillhör kategorin uttalanden som är som att sätta foten i munnen för att hindra grodorna från att hoppa ut.
emilie
Posted on 13th maj, 2008
ps. Highland Rape var 1995 inte 2005. AW2006 gjorde han däremot en repris/förfining på samma tema.
emilie: jag tänkte förstås 1995 men skrev 2005 :)
emilie
Posted on 13th maj, 2008
Ja, jag tänkte nog att du hade gjort det.
Niklas
Posted on 13th maj, 2008
Jag vet inte om mode skall sträva efter att uppnå den nästan religiösa dyrkan som vi har inför konst. Men sen är det väl aningen trångsynt att påstå att konst inte får utså kritik. Ecco homo? Vik’s rondellhund? bla bla. Man bör nog istället akta sig för då den tid kommer då vi kommer att acceptera ”normöverskridande budskap” prima facie.
niklas: jag håller med dig och jag tycker inte att lisas uttalande är särskilt träffsäkert, men det var vad som fick mig att komma in på det här. Min poäng är ju att mode egentligen inte alls kritiseras för att behandla obekväma frågor, man kommer liksom aldrig ens så långt som till de obekväma frågorna eftersom det misstolkas och antas reflektera helt andra frågor än vad som var intentionen. Så kritiken mot rondellhunden är ju av ett annat slag. (Sen menar jag förstås inte att bara för att publiken inte tolkar på samma sätt som konstnären/modeskaparen menade så är det fel på puvbliken, men när det kommer till mode är det precis som att man så gärna vill misstolka allt.)
Niklas
Posted on 13th maj, 2008
Nej jag är medveten om att rondellhunden kanske tillhör en annan kategori, Det beror på vad man menar med ”normöverskridande”. Men okej, du har en poäng i att mode kanske misstolkas. Men jag förstår inte riktigt din poäng. Kanske är jag trångsynt, men det är aningen motsägelsefullt när mode försöker behandla ”obehagliga” frågor. Ja motsägelsefullt på grund av kommersialismen, givetvis. Den trans-estetisering som konsten genomgår, är något den har hämtat från modet. Så varför skall mode plötsligt betungas med budskap, kan man undra? Ett annat problem är det du tar upp, duktiga designers må de vara, men de kanske inte skall ägna sig åt budskap alla gånger. Och det är skäl nog för kritik.
Nejnejnej, jag pratar inte om själva budskapen utan hur de mottas.
jag menar inte att rondellhunden tillhör en annan kategori (även om den kanske gör det) utan att kritiken som rondellhunden får är av ett annat slag än den kritik som mcqueen och galliano får. När det kommer till rondellhunden kritiseras syftet med konstverket. När det kommmer till McQueen kan man inte kritisera syftet eftersom man vägrar försöka förstå sig på vad syftet var.
Jag försöker inte säga att mode borde behandla mer politik utan det jag säger är att de gånger mode behandlar politik så är det precis som om man anstränger sig för att misstolka det. Kollektionen heter HIGHLAND rape, den är gjord av en patriotisk skotte, innehåller skotskrutigt. För att i första hand tolka det som någon slags uppmaning till förakt mot de blodiga modellerna måste man i mina ögon anstränga sig för att misstolka. Och det är så det alltid fungerar.
[...] på riktigt, om man korsar Back och Prada, får man ju highland rape (bild [...]
Leave your Comment