jag har inte prada på hjärnan
klänning – Beyond Retro
Arkiv fö mars, 2008
stockholm s/s08
Dayrobber.com and Bon Magazine has put together a preview of what you will see us swedes wearing this spring. Because Swedish fashion is so much more than skinny jeans. Watch the video.
velvet
Jag hittade av någon anledning en länk till intervjun som Filippa gjorde med mig för vad som känns som en evighet sedan och blev påmind om Pradas sammetsstövlar. Jag önskar att jag sluppit det.
Jag hatar verkligen att modebloggandet har urholkat känslan av att verkligen lida i avsaknad av ett par skor, för det är en genuin känsla väldigt långt ifrån alla dessa cravings. Det var länge sedan jag kände något särskilt överväldigande köpsug, och jag gör det inte nu heller.
Det handlar snarare om att bokstavligen ha ångest över dem. Jag vet inte ens om de tillverkats för försäljning över huvud taget.
Och bara för att förtydliga, det finns ingen ironi i det här. Jag ler inte när jag skriver det, och om jag var en av dem som integrerade smileys i sina texter så hade jag satt in, inte en blinkande, utan en sån där nollstäld som bara stirrar tomt.
Fast jag vet inte, det kanske bara är ett sätt att kanalisera mitt för i övrigt tumultartade känsloliv.
dysfunctional
Jag vill kalla Balenciaga a/w 08 för ett slags dysfunktionellt experiment, med kavajerna som ser ut att sitta bakochfram och de uppknäppta korsetterna leker Ghesquiere med traditionella västerländska klädkoder. Det är bra. Jag är förtjust i den muskulösa silhuetten (som jag tror vi har slitsarna att tacka för), liksom sammeten och de japanska trycken, men känner enormt motstånd när jag ser plaggen i lack.
Sammantaget präglas den av självreferenser. Lite för många självreferenser.
bild: style.com
Pilati moving up
Jag växlde mellan förtjusta ”aaah”, ”oooh” och ”iiih” när jag bläddrade igenom bilderna från YSL a/w 08. Med den här kollektionen, som är den bästa sedan han tillträdde, är Pilati nu på allvar uppe och tampas om topplaceringen, definitivt en värdig motståndare till både Ghesquiere och Miuccia. Jag vill kalla delar av det Blade Runner-sexigt, utan att egentligen vara SciFi i 2007 års modes bemärkelse, och avgudar de tunga volangerna, de kroppskramande polotröjorna och de styva ärmarna. Svart blankt läppstift ser jag till att bära senast till helgen.
I mina ögon går han faktiskt om Balenciaga som jag kan se är briljant på många vis, men som inte berör mig det minsta på ett personligt plan (vilket Ghesquiere faktiskt inte har gjort sedan s/s 07). De Pradiska spetsarna är dock svårslagna, men kanske nästa gång Stefano.
(bild: style.com)
först
(Antonio Berardi)
Agnes skriver om avsaknaden av klackar. Jag försöker bena ut vem som var först, minns dem live från Junko Shimada-visningen i Paris för ett år sedan (eller kanske snarare ”jag minns att jag inte såg dem”), alltså a/w 07. Är det där allt började?
Sen undrar jag om det är för att jag har sådan fantastisk trendkänsla som jag börjat bryta klackarna på alla mina skor?