Vi har varit på fester och maskerader, här är två.
Först Valentines-maskeraden i torsdags – jag sprayade håret rosa, svart och vitt och hade fjäderögonfransar, svart liten klänning och ett nytt plagg som är som en liten cape med pärlfransar på.
I lördags var vi på en enorm fetischfest i en gammal kyrka (eller vad var det?) och även om jag inte är någon fetischist utan bara en gammal hederlig fashionista var det en intressant kväll, de båda F-sfärerna har ju trots allt ett och annat gemensamt. Men det blir nog ingen mer latex för mig på ett tag.
(Bora Aksu a/w 08 – capes, huvor, avancerat läderarbete, dammiga färger, siden, volanger. Den superfeminina medeltidskrigaren – ett återkommande tema under veckan.)
Veckan som gått har varit hektisk, inspirerande och nästan overklig, men det mest omtumlande är ändå att komma hem och försöka få struktur på tillvaron. Tack för att ni har haft tålamod med att jag inte uppdaterat som vanligt och för att ni lämnat så fina kommentarer.
Onsdagens shopping i Shoreditch/Brick Lane.
klanning – Sara Berman
vaska – Pierre Cardin
skor (som jag lyckades bryta klacken av igar, varfor hander det alltid mig?) – Zara
Fotot, som for ovrigt ar helt fantastiskt om ni fragar mig, ar taget av altamiranyc.
Atarigen, jag kan inte ladda upp mina bilder, men sa fort jag fixat det ska ni fa se vad jag hade pa mig igar pa valentines-maskeraden.
Jag vet inte riktigt var jag varit och vad jag sett sen sist. Allt ar valdigt oorganiserat och vimsigt, jag kan inte ladda upp mina bilder eftersom jag sitter pa en lanad dator. Hur som helst ville jag bara tala om att allt fortfarande ar bra, vi ser mycket volanger, men (thank god) inte i form av volangiga bloggkjolar utan snarare som girlander som loper over kroppen, dessutom a ena sidan dekonstruktion och a andra sidan romanticism. Manga blandade budskap som jag sasmaningom kommer fa klarhet i.
Bast idag (eventuellt bast pa hela veckan) har dock utan tvekan varit Avsh Alom Gur, jag var helt tagen. Jag onskar jag kunde visa mina bilder for det ar svart att satta en etikett pa det, det vara bara nagot fantastiskt unikt romantiskt sydamerikanskt boljande jagvetintevad. Jag var helt tagen, pa vag att borja grata nastan, och nar han kom ut for att vinka utbrast alla i ett hjartligt jubel. Helt klart en unik upplevelse, jag ar nastan lite radd for att lagga upp bilderna eftersom de aldrig kommer att komma i narheten av att formedla samma kansla som att se de fantastiska trycken och de boljande draperingarna i rorelse. Dar har vi i alla fall en annan up and coming designer som ar val vard att halla ogonen pa. Jag har fortfarande en helt underbar kansla i brtostet efter den visningen.
Har forstas hunnit med massa andra vinsingar under de tva dagar jag inte uppdaterat men jag vill vanta tills jag har bilderna, och skriver bara det allra viktigaste nu. Igar var en riktigt bra visningsdag den med, plus att jag hann med lite shopping, men som sagt mer fran mig nar jag har bilderna.
Ha en underbar alla hjartans dag, jag ska pa Valentines Masquerade.
Happy valentines day.
Gardagens outfit is sponsored by Altamira NYC, som drivs av min nyfunne van Craig. Kolla in sidan, han ar en duktig fotograf och lyckas hitt manga snygga manniskor (mig till exempel). Jag har pa mig kavaj fran YSL, klanning fran Balenciaga, skor fran Din Sko, balte som ar min systers och vaska fran Prada.
Jag maste forresten ha varit extra snygg igar, det var typ fem eller sex olika streetstylesidor som fotade mig. Vilka det var har jag ingen aning om (forutom Craigs da, och Facehunter senare pa kvallens fest. Men jag tror faktiskt inte att den sistnamnda kommer att lagga upp bilden pa mig eftersom jag vid det laget, eh, inte var riktigt var lika fin langre och gjorde massa ofrivilligt larviga poser… han maste ha tyckt att jag var helt dum i huvudet, nar jag i sjalva verket bara var full och bortgjord).
Jag har verkligen inte tid att skriva mer nu, ska försöka fatta mig kort.
Felder Felder var så rolig, snygg, konceptuellt hållbar och härligt mycket ”ok vi tar det ett steg längre” utan att bli en parodi (det lila ni ser på bilderna är en fantastisk skulpterad hatt). Även här mycket tighta volanger som ger kompakt volym.
(Felder Felder)
(Felder Felder)
(Felder Felder)
(Backstage hos Felder Felder)
Emma Cook – ååh det var som en rymd-cowboy. Fransarnas glansdagar är verkligen nu, hur mycket ni där ute än försöker ignorera det, och Cook gjorde det så bra så bra så bra. Det aprikosa lädret, ja hela den gudomliga paletten, och high fashion cowboyen. Och så tightsen som såg ut som en blandning av spets och plast dränkt i olja.
Härifrån har jag verkligen bara jättedåliga bilder, men jag rekommenderar starkt att ni försöke hitta bilderna på nätet för det här är en tjej att räkna med.
(Emma Cook)
Stressig dag, med tanke på att visningarna är spridda över hela London, men jag lyckades att bara missa en enda som var samtidigt som Emma Cook (och jag har en känsla av att jag prioriterade rätt). Ikväll är det Felder Felder-fest. FFFm nu måste jag skynda mig och äta.
(John Rocha)
Började dagen med John Rocha, som en riktigt riktigt bra blandning mellan Balenciagas tidiga abstrakta minimalism, Proenza Schouler och en uppfriskande känsla för detaljer och teknik, stilfullt, men ändå spännande. Mycket volanger av det bästa slaget, i ull och riktigt täta. Den persikofärgade klänningen med lila virkat lager utanpå tog alla med storm.
(John Rocha)
(backstage hos John Rocha)
Därefter snubblade jag in på en liten visning jag inte planerat at gå på, Jacob Kommie, som var, eh, porrig? Londonig? Experimentell? Jag vill ha tydliga problemlösningar, vilket på något vis är motsatsen till att helt ägna sig åt redan existerande koncept. Det blev spretigt och lite opersonligt, och avancerat på gott och ont. Men aftonklänningarna var fina, speciellt den sista.
(Jacob Kimmie)
(Jacob Kimmie)
(Jacob Kimmie)
Efter det, Ashley Isham, som var bra, inte överväldigande men flera riktigt bra klänningar. Jag tycker om att se mycket av de draperade ryggarna som bildar små mantlar, eller vad man nu ska kalla det. Återigen, tänk MJ s/s 08. Jag gillade inte metallicklännigarna, de får mig att tänka på Martin Grant a/w 07 som jag tyckte om, men som avslutades av en klänning i silvermetallic på Alek Wek (om jag inte minns fel) och som såg ut som trash. Jag har något emot den där typen av finishar, det gick inte ens hem under silverhypen förra våren. Klänningen med fransar i plast som såg ut som om de var urdragna t ett kasettband hade en härligt flow. (Bilderna från AI blev verkligen inte bra, catwalken var rund, sjukt svårt att hänga med)
(Ashley Isham, och AI backstage)
Ann-Sofie Back igår var så bra, kanske sveriges bästa svenska. Jag är en sån sucker för det här med dekonstruktion och lekar med tid. Jag vet att jag har gnällt mycket på Marc för hans vårkollektion, men en sakt jag tycker han gör bra är att han tar det intellektuella hos Kawakubo och sätter det i en position där fler har möjlighet att ta till sig det. Det gör Ann-Sofie också.
Det talas mycket om de konstnärliga influenserna i modet just nu, men jag tycker det är märkligt att referenserna man gör enbart är typ målade Chloe-klänningar. Det finns så mycket i de kollektionerna som jag tycker om och finner otroligt vackra (visserligen inte Chloe för fem öre, men däremot bla. Dolce & Gabbanas vårkollektion), men vad jag tycker ännu mer om är när man tillåter mode att ha ett värde utan att för den sakens skull känna ett behov av att likställa det med konst. Mode kan vara viktigt i sig, det behöver inte få en konststämpel som något slags alibi.
För att återgå till Back så jobbar hon i kommande höstkollektion med denna dekonstruktion som säger så mycket om modets innersta väsen. Det handlar om tid.
Jag kan utveckla det här hur långt som helst, men för den här gången låter jag det vara och säger helt enkelt bara att utöver att jag tycker att den tillförde något till modet i stort så var kollektionen snygg.
”Hovmästarn, det är en gubbe i min drink”
Idag är cirkusen igång. Eftersom jag drack tre flaskor vin igår var jag inte på visningen (Paul Costelloe) imorse och inte hellar på invigningsgrejen eftersom jag fick känslan av att det sulle serveras champagne och var inte redo för att vara i närheten av alkohol förän efter lunch.
Men till Caroline Charles sköna visning lyckades jag alla fall ta mig. Jag gillade verkligen temat trophy wife, de exotiska sammetsklänningarna och det 50-talssvängiga livebandet.
I eftermiddag tänkte jag missa en till visning (Modernist) eftersom jag inte fattar var den är (inte för att jag är nonchalant och otacksam, utan för att jag faktikst verkligen drack nästan tre flaskor vin på 5 timmar igår), och istället sätta mig på en uteservering. Men ikväll är det Ann-Sofie Back, den får inte missas för något i världen.