CONSPICERE

LFW Dag 1, del 2

Ann-Sofie Back igår var så bra, kanske sveriges bästa svenska. Jag är en sån sucker för det här med dekonstruktion och lekar med tid. Jag vet att jag har gnällt mycket på Marc för hans vårkollektion, men en sakt jag tycker han gör bra är att han tar det intellektuella hos Kawakubo och sätter det i en position där fler har möjlighet att ta till sig det. Det gör Ann-Sofie också.

Det talas mycket om de konstnärliga influenserna i modet just nu, men jag tycker det är märkligt att referenserna man gör enbart är typ målade Chloe-klänningar. Det finns så mycket i de kollektionerna som jag tycker om och finner otroligt vackra (visserligen inte Chloe för fem öre, men däremot bla. Dolce & Gabbanas vårkollektion), men vad jag tycker ännu mer om är när man tillåter mode att ha ett värde utan att för den sakens skull känna ett behov av att likställa det med konst. Mode kan vara viktigt i sig, det behöver inte få en konststämpel som något slags alibi.

För att återgå till Back så jobbar hon i kommande höstkollektion med denna dekonstruktion som säger så mycket om modets innersta väsen. Det handlar om tid.

Jag kan utveckla det här hur långt som helst, men för den här gången låter jag det vara och säger helt enkelt bara att utöver att jag tycker att den tillförde något till modet i stort så var kollektionen snygg.

”Hovmästarn, det är en gubbe i min drink”