Jag är inte så imponerad. Jag ska gå och lägga mig nu, men jag ska deifnitivt skriva om det imorgon (blogg.se funkar inte nu heller). Jag tycker framför allt att reportaget om dekadens i modefotografering lät som om de hade köpt fotografernas egan ord utan någon kritisk tanke alls. Jag skulle till exempel vilja veta på vilket sätt utmärglade supermodeller som fotograferas i miljöer som för tankarna till en knarkarkvart ”visar kvinnor som de verkligen ser ut”. Det hade de förstås inget som helt intresse av, det var bara ett nytt estetiskt/konstnärligt ideal.
Andra frågor som jag tycker borde tagits upp är gränsen mellan pornografi och konst, finns det en sådan? Inte bara köpa den italienska författarens åsikt i den frågan. Även frågan om bilder på helt nakna kvinnor, som det ju var många av i dekadens-reportaget, verkligen kan definieras som modefotografi, eller om det är konst, eller bara ännu ett krasst försök att sälja tidningar med sex. Jätteintressanta problemställningar som inte ens berördes – istället lyftes det fram att de bilderna skildrade verkligheten, vilket de förstås inte gör, lika lite som 50-talets hemmafruar i den tidens modefotografi.
Leave your Comment