konsumtionsmönster

Igår var jag på min första ordentliga shoppingrunda på evigheter. Något har förändrats i mitt konsumtionsmönster, jag som för ett år sen alltid ville ha allt vill numer inte köpa något trots det fantastiska jag hittade. Det slutade med att jag i princip fick tvinga mig själv till kassan under tysta hot för att slippa gå miste om tre perfekta second hand-klänningar.

Jag har försökt komma på vad det beror på och tror att jag någon stans söker mig till det enkla. Inte för att jag tycker att det man brukar benämna som klassiskt i klädsammanhang har något värde (tvärtom är det ju dötrist att hela tiden leta efter något som ”aldrig kommer gå ur tiden” eftersom det per definition också innebär att det aldrig kommer att ligga i tiden heller. Mer mediokert och inkonsekvent uttryck för en modeintresserad person som jag får man leta efter). Utan snarare för att det jag tycker är snyggt aldrig existerar i annat än provkollektioner, det är liksom resultatet av att jag inte ägnar tid åt annat än kläder annat än den ofashionabla halvtimme jag spenderar med morgontidningen medan jag äter min havregrynsgröt. Så fort provkollektionen blivit till färdigproducerad säljbar kollektion är den för tillgänglig. Jag är numer officiellt en snobb, bara det som är så exklusivt att ingen kan komma åt det är gott nog. Dessvärre innefattar detta ”ingen” även mig. Och när jag inte kan vara allra allra längst fram, allra allra först, så vill jag inte alls. Då köpvägrar jag.

Eller jag vet inte. Jag har ingen aning. Kanske är jag sjuk som inte orkar konsumera när så mycket resuser läggs ner på att få mig till det? Eller så är det just det som är fullt normalt.

Ett lägligt sammanträffande var att den nya delkursen som började igår kväll handlar om kläder och konsumtion. Jag hoppas jag får svar på vad som håller på att hända med mig.

Comments

Camilla
Posted on 27th november, 2007

Jag är exakt likadan. Under det senaste året har jag inte haft ngn som helst lust att shoppa – bortsett från sådana saker som jag VET att jag kommer vara relativt ensam om (t.ex de röda Brian Atwood-skorna). Men allt som oftast vill jag bara köpa sådant som faktiskt är otillgängligt, och när det väl blir tillgängligt har jag tröttnat på det och vill inte ha det eftersom det då även är tillgängligt för alla andra… Förmodligen är det modets tillgänlighet för den stora massan (bla. att alla som har tillgång till internet kan ta del av de nya kollektionerna direkt efter visningen) som ställer till det.

Jag är, och har väl egentligen alltid varit, en snobb i det syftet. Dessvärre är jag ännu värre eftersom jag fnyser åt både H&M och Zara. Otroligt löjligt, jag vet, men sedan Zara öppnade i M-ö är det inte längre lika kul att budgetshoppa trenderna…

Vad det gäller klassiskt är det ju en ”klassisk” och väl använd felaktig benämning. Begreppet klassisk är så otroligt komplext på ett vis – det som en människa anser är klassiskt i ett samhälle/en kultur är definitivt inte klassiskt i ett annat. Jag kan själv felaktigt klassa min stil som klassisk, men om jag jämför med en av de största bloggarna som alltid säger att hon klär sig klassiskt (jag tänker inte nämna namn, jag vill inte hänga ut ngn, men jag antar att du förstår vem jag syftar på) skiljer sig min klädstil ngt enormt från hennes – jag skulle aldrig sätta på mig mkt av det hon använder (inte för att jag anser att det är fult utan för att jag inte tycker att det är JAG). Jag vill däremot ha tidlösa kläder, dvs. kläder jag fortf. kan använda om ett par år utan att känna mig ”soo last, last (last etc.) season” (vilket är ytterligare ett av skälen varför jag främst väljer exklusivitet, materialen är helt enkelt bättre). Men jag vill inte köpa tråkiga, intetsägande kläder (som aldrig kommer att ligga i tiden), nej, istället vill jag ha kläder som passar mig och min person – idag och 5 år framöver – även om de rådande trenderna kanske säger ngt annat. Överlag är jag så trendtrött att jag snart blir anorektisk – så mkt står allt trendtjat mig i halsen.

Det här blev långt. Egentligen skulle jag bara skriva att jag förstår dig och känner likadant – därför ska det bli intressant och höra om du får ngt svar på denna oförklarliga åkomma…

Amanda
Posted on 27th november, 2007

Håller med, shoppade mycket mer förr, nu köper jag det bara om jag verkligen vill ha det. Har du förresten någon mailadress? Har en liten inbjudan att skicka! =)

sofia dahlén
Posted on 27th november, 2007

camilla: min tvillingsjäl…

amanda: jag finns på sofia@conspicere.se, vad spännande med en inbjudan, jag tror jag kan ana vad det är… :)

Emelie
Posted on 27th november, 2007

Intressant… Hmm. Oj vad du fick mig att tänka.

Isabella
Posted on 29th november, 2007

Har följt din blogg sedan du bloggade under ”sofiaovarlden” sedan förra vintern tror jag ;) Jag känner ofta igen mig i det du säger. Som detta… Det skrämmer mig rejält. Tidigare har jag varit en flitig shoppingtjej som köpt minst något av värde varje vecka. Nu var det säkert senast i våras jag var på en riktig shoppingrunda, för varje gång jag väl är på stan tröttnar jag på alla överhypade trender som i princip samtliga klädkedjor spexar med i skyltfönstrena. Istället har jag blivit avskräckt av shopping & nya moderna kläder. Frågan är vad det är man är ute efter egentligen? Vad är det som behövs för att tillfredställa mitt behov idag?

Leave your Comment