CONSPICERE

shopocalypse

Idag när det är BND passar det sig väl att låta saker och ting kretsa kring mode och etik. Jag och Annika diskuterade frågan ”kan etiskt mode vara trendigt?” så sent som i torsdags och kom fram till att det är en smått absurd fråga, men den är ändå relevant eftersom man får rätt hur man än svarar, beroende på hur man tolkar den.

När det anordnas etiska, kravmärkta modevisningar ligger fokus på produktionen. Ur produktionssynvinkel är det poänglöst att ställa frågan eftersom svaret så självklart blir ja. Vilka arbetförhållanden sömmerskorna har, och huruvida bomullen är giftfri påverkar möjligtvis priset på modeartikeln men har inget med modegraden att göra eftersom det inte finns något som säger att det behöver påverka designen.

Fokuserar man på den bakomliggande innebörden av mode kan man istället välja att omtolka frågan till ”kan mode vara etiskt?” och svaret blir att ur ett konsumtionsperspektiv så nej. Mode är mode för att det förändras, utan förändring existerar inte mode. Konsumtion är vad som förändrar mode och förändringen leder till mer konsumtion. (Åtminstonde traditionellt sett, det finns dock anledning att tala om virtuell konsumtion av modevaror i det informationssamhälle vi lever i, och genom att konsumera bilder av mode kan det drivas framåt utan den materiella konsumtionen.)