
Våren 2008 är all about footwear. Minimum funktion, maximum ornament. YSLs är verkligen så mycket utsmyckning på så lite sko som möjligt (även om den faktiskt går att relatera till något slags realistiskt effektivitetstänk med tån som är formade efter tårna och den utskurna biten under fotvalvet som ju faktskt normalt ändå inte skulle fylla någon funktion).
Min första tanke när jag såg stjärnorna var det klassiska serietidningsuttrycket för smärta.
A b c D e F g h i j K L M n o p q r S t U v W x y z å Ä ö
Så här är det. Jag har förstått att Courier är en svår font att läsa med vissa weebläsare, men i min dator ser det så snyggt ut att jag tänker ignorera det. Dessutom verkar det som att det bara är att vänja sig (eller skaffa en bättre webbläsare) då vi bara blir fler och fler och fler…
ö Ä å z y x W v U t S r q p o n M L K j i h g F e D c b A




1. Carolina gillar mat, jag gillar Carolina 2. mingel på snygga Summit 3. Ebba beundrar Hannas välförtjänta pris (mobiltelefon) 4. min himmelska klänning
Igår ordnade Veckorevyn mingel där många ur den yngre generationens modebloggare som jag inte sett ansiktena på tidigare fanns representerade.
Bäst var otvivelaktigt att jag fick en hedrande utmärkelse i VR blog awards. Utöver äran tilldelades jag en böljande sidenklänning från Liselotte Westerlund, direkt ur designerns hand. Mycket mycket smickrande, vet inte ens vad jag ska säga om det – blev helt enkelt överväldigande överraskad och glad. Tack Ebba och Liselotte och resten av gänget, det här tänker jag skryta om i evigheter framöver!
(Bild när klänningen sitter på komer förstås…)


kofta: The Breed
polotröja: H&M
leopardstrumpbyxor: Roberto Cavalli för H&M (hittade dem när jag skulle handla strumpbyxor till plåtningen i lördags och kom på att det är rätt ballt med prickiga ben ändå, lite reptilkänsla över det hela)
skor: Filippa K
armband: min systers
Har ni märkt att matporren är den nya modebloggen?
Från ochmed nu fram till 25 december kan du lämna in din hela och rena gamla vinterjacka på PUB.03 och på så vis göra en hemlös lite mindre frusen i vinter. (Som tack får du rabatt om du köper en ny jacka!)

”Känslan runt mig” var inspirationen till de här skickliga penseldragen. Johnny skriver att det är mitt hår och mina höga kindben. Jag vet inte om ni förstår hur smickrande det senare är, kindben är min fetisch.
Det är intressant att Johnny satt på mig den här tröjan (antar jag att det är) eftersom det är det plagg jag alltid tar på mig när jag vill vara säker på att känna mig som jag. Dessutom älskar jag att jag fick rosa spray i håret.
Tack Johnny, både för teckningen och fina orden.
Igår var jag på min första ordentliga shoppingrunda på evigheter. Något har förändrats i mitt konsumtionsmönster, jag som för ett år sen alltid ville ha allt vill numer inte köpa något trots det fantastiska jag hittade. Det slutade med att jag i princip fick tvinga mig själv till kassan under tysta hot för att slippa gå miste om tre perfekta second hand-klänningar.
Jag har försökt komma på vad det beror på och tror att jag någon stans söker mig till det enkla. Inte för att jag tycker att det man brukar benämna som klassiskt i klädsammanhang har något värde (tvärtom är det ju dötrist att hela tiden leta efter något som ”aldrig kommer gå ur tiden” eftersom det per definition också innebär att det aldrig kommer att ligga i tiden heller. Mer mediokert och inkonsekvent uttryck för en modeintresserad person som jag får man leta efter). Utan snarare för att det jag tycker är snyggt aldrig existerar i annat än provkollektioner, det är liksom resultatet av att jag inte ägnar tid åt annat än kläder annat än den ofashionabla halvtimme jag spenderar med morgontidningen medan jag äter min havregrynsgröt. Så fort provkollektionen blivit till färdigproducerad säljbar kollektion är den för tillgänglig. Jag är numer officiellt en snobb, bara det som är så exklusivt att ingen kan komma åt det är gott nog. Dessvärre innefattar detta ”ingen” även mig. Och när jag inte kan vara allra allra längst fram, allra allra först, så vill jag inte alls. Då köpvägrar jag.
Eller jag vet inte. Jag har ingen aning. Kanske är jag sjuk som inte orkar konsumera när så mycket resuser läggs ner på att få mig till det? Eller så är det just det som är fullt normalt.
Ett lägligt sammanträffande var att den nya delkursen som började igår kväll handlar om kläder och konsumtion. Jag hoppas jag får svar på vad som håller på att hända med mig.



Jag ligger lite efter här men hänvisar till att jag är mamma till en åttaåring den här veckan (vår gemensamma riktiga morsa är på Mauritius). Idag kommer Mikael upp från Lund så att vi kan bli en liten bedårande känfamilj.
Jag har hämtat ut V&R-kjolen och den har blivit finare och mer användbar, åkt upp i midjan och blivit kortare. Jag kombinerade med rosa t-shirt och hade jag bara haft en fiol skulle jag känt mig som hämtad ur vårkollektionen. Viktor & Rolf the street smart way.
t-shirt – H&M
kjol – omgjord V&R för H&M
armband – min systers.

Miuccia är hjälpsam om man vill drömma sig bort. Pradas älvor är lockande men om jag ska ta mig till underlandet för en kopp te med den galne hattmakaren gör jag det bäst iklädd lillasystern MiuMius sagolika skor.